2. Var ska jag odla?

Att ha tillgång till mark är att vara rik. Jaha så odling är bara till för personer som äger mark då?

Jag vill peppa dig till att hitta en plats att odla även om du inte äger någon mark. Har du en kompis eller släkting som äger mark där du kan starta upp? Det är en fördel om det är på rimligt avstånd hemifrån men odlingen behöver inte tittas till varje dag. Att starta och kanske sen avsluta eller flytta odlingen är inte så besvärligt arbetskrävande som det kan verka.

Odlingsmark bör vara lagom fuktig, inte i en blöt sänka, vara solbelyst större delen av dagen, inte ha stora träd precis i närheten, för att få ut det mesta av arbetet du lägger ner på att sköta om din odling.

Vilken typ av jord det är har inte så stor betydelse om du väljer rätt odlingsteknik. (beskrivning av olika odlingsmetoder kommer i kapitlet HUR)

Det går att starta upp en grönsaksodling med rätt små medel, det behöver inte vara speciellt dyrt eller arbetskrävande. Jag anlägger nya odlingsbäddar nu (mitten av april) med ”man tager vad man haver” mottot.

Direkt på gräsmattan, dock klippt i höstas, lägger jag ut ett lager kartong, sonens alla pizzakartonger, ett lager gräsklipp, från i höstas, gammalt ensilage, födelsedagspresent från dottern med häst, på toppen ett lager prima boklöv som ändå skulle rensas ur dikena. Lite jobb är det men inte så mycket som en kan tro.

Potatis är en bra förstagröda när bäddarna är av annat material än jord/kompost

I det är hopkoket av överblivet material ska ja odla potatis första året. Potatis växer fint i ”skröfs” som också kan vara halvmultnad kompost, gamla vissna delar från perenner eller en gammal halmbal från grannen.

År två är materialet mycket mer nerbrutet och det går att odla nästan vilka grönsaker som helst. Morötter och palsternackor är lite kinkiga med jorddjupet och om du har lite hård eller stenig jord under bädden kan de förgrena sig.

Lämna en kommentar